En jämförelse mellan Finland och Sverige avslöjar intressanta skillnader i ländernas sysselsättning och sysselsättningspolitik

Sysselsättningssiffrorna i Finland jämförs ofta med Sverige och enligt nästan alla mätare klarar sig Sverige bättre än Finland. En jämförelse mellan länderna avslöjar intressanta saker om vilka faktorer som påverkar sysselsättningen och i vilka frågor det lönar sig för Finland att ta modell från Sverige.
04.05. 13:30
LÖNTAGAREN
Deltidsjobb är vanligare i Sverige än i Finland, men ofrivillig deltid är vanligare i Finland än i Sverige. Foto: Gorilla

Sverige har traditionellt haft en högre sysselsättningsgrad och lägre arbetslöshet än Finland. Statistiken visar ändå att förändrades under det senaste året och arbetslöshetsgraden i Sverige var högre än i Finland.

I Sverige har i genomsnitt ungefär fyra arbetslösa arbetssökande konkurrerat om varje ledigt jobb under de senaste åren. I Finland har det däremot funnits nästan sju arbetslösa arbetssökande för varje ledigt jobb. Arbetslöshetsperioderna är vanligen kortare i Sverige där man satsar mer på tjänster för arbetslösa än i Finland.

– I Sverige utgör utgifterna för den aktiva arbetskraftspolitiken en större del av bruttonationalprodukten än i Finland. Där satsar man särskilt på stödsysselsättning, såsom lönesubvention. I Sverige sysselsätts ungefär fem gånger fler arbetslösa med hjälp av lönesubvention än i Finland. Största delen av dem är partiellt arbetsföra, säger Tytti Naukkarinen som är ekonom på fackcentralen FFC.

Tytti Naukkarinen är ekonom på FFC.

Enligt Naukkarinen riktar sig tjänsterna för arbetslösa i Sverige tydligare till olika grupper – till exempel unga, invandrare, partiellt arbetsföra och långtidsarbetslösa. Sverige har utvecklat digitala arbetskraftstjänster aktivt redan länge och mer än 90 procent av arbetskraftsbyråernas kunder registrerar sig som arbetssökande via den elektroniska tjänsten.

–Att digitalisera verksamheten kan vara effektivt, men de digitala tjänsterna lämpar sig inte för alla. Lika viktigt är att ordna personliga möten med de arbetslösa och tydligt skräddarsy tjänsterna. Så säkerställer man att ingen arbetslös behöver klara sig på egen hand. Det är bra att komma ihåg detta också i Finland, när den nya modellen för arbetskraftsservice byggs upp, påpekar Tytti Naukkarinen.

Sanna Marins regering bereder som bäst en helhet som kallas för den nordiska modellen för arbetskraftsservice. Modellen innebär att arbetskraftsservicen förnyas så att man bland annat ökar resurserna för tjänster för arbetslösa.

Enligt Tytti Naukkarinen borde man i Finland fästa större uppmärksamhet vid äldre arbetstagare än man gör i dag. I synnerhet sysselsättningen bland män över 55 år är mycket sämre i Finland än i Sverige, och arbetslöshetsperioderna för den här gruppen är också längre i Finland. Även bland kvinnor ligger sysselsättningsgraden på en lägre nivå i Finland än i Sverige, men skillnaden är inte lika stor som bland män.

– Den bättre sysselsättningen bland äldre åldersgrupper kan delvis bero på den svenska senioritetsprincipen som innebär att de som har börjat jobba sist sägs upp först.

Attitydproblem mot äldre arbetstagare verkar förekomma i båda länderna.

– En enkät som OECD har publicerat visar att arbetssökande över 55 år anses vara mindre lockande än yngre arbetssökande, även om de är lika kompetenta. Över 70 procent av dem som svarade på enkäten i Finland var av den här åsikten. I Sverige var andelen bara aningen lägre.

I Sverige är deltidsjobb vanligare och det finns färre dolda arbetslösa 

En noggrannare granskning av de sysselsatta visar att Sverige har fler som jobbar deltid och mindre visstidsjobb än Finland.

– I Sverige finns det färre undersysselsatta och dolda arbetslösa, alltså personer som vill jobba men inte aktivt söker jobb. Dessutom har den offentliga sektorn cirka fem procentenheter fler heltidsanställda, vilket betyder att den offentliga sektorn i Finland kunde ha ungefär 150 000 fler anställda, om sysselsättningen var på samma nivå som i Sverige, säger Tytti Naukkarinen från FFC.

I Sverige utförs också mer deltidsjobb inom den offentliga sektorn jämfört med i Finland. Deltidsjobb är vanligt till exempel i servicebranscherna och i synnerhet bland kvinnor. I Sverige utför cirka 25 procent av de sysselsatta deltidsjobb, när andelen i Finland är cirka 15 procent.

– Det är unga och kvinnor som deltidsjobbar i störst utsträckning. Anmärkningsvärt är att andelen kvinnor över 50 år som deltidsjobbar är 30 procent i Sverige, men endast cirka 16 procent i Finland.

Alla vill ändå inte jobba deltid. Enligt statistik från Eurostat utförs deltidsjobb ofrivilligt av ungefär 23 procent i Sverige, jämfört med hela 32 procent i Finland. Den huvudsakliga orsaken till deltidsjobb är att arbetstagaren inte har blivit erbjuden heltidsjobb.

Enligt Tytti Naukkarinen kan man höja sysselsättningssiffrorna genom att i större utsträckning erbjuda deltidsjobb åt dem som vill jobba deltid. Mn samtidigt är det också viktigt att förbättra förutsättningarna för arbete, så att arbetstagarna i alla slags jobb ska kunna orka jobba längre.

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.