Direktören för Löntagarnas forskningsinstitut: Nästa år ser ljust ut för löntagarna – lönerna stiger, beskattningen lindras och sysselsättningen förbättras

En vanlig missuppfattning är att man kan påverka sysselsättningsläget i en betydande grad genom att ändra beskattningen. I synnerhet när det börjar bli dags för val lovar politikerna skattelättnader för framför allt låg- och medelinkomsttagare.

Elina Pylkkänen betonar ändå att det är skäl att komma ihåg att de lägst avlönade inte heller nu betalar inkomstskatt till statskassan.

– Om vi ser på ett vanligt hushåll, så inte funderar man på om det lönar sig att jobba för att inkomstbeskattningen är det ena eller det andra, så länge beskattningen som helhet är på en rimlig nivå. Forskningen visar också att beskattningen har en väldigt liten inverkan på utbudet av jobb, säger Pylkkänen.

Största delen av skatterna uppbärs av löntagarna. En rejäl sänkning av inkomstbeskattningen skulle göra det svårare att finansiera välfärdstjänsterna. I den offentliga debatten talas det ofta om att man kan kompensera en sänkning av inkomstskatten genom att höja skatterna på skadliga varor och produkter såsom tobak och alkohol. Problemet är ändå att potten som fås från de här skatterna är klart mindre än den som fås från inkomstskatten.

Enligt Pylkkänen kan man lindra inkomstbeskattningen om man samtidigt höjer mervärdesskatten på varor och tjänster. En höjning av mervärdesskatten skulle ändå straffa i synnerhet lågavlönade.

– Konsumtionsundersökningen visar att det i Finland finns ungefär en miljon människor som genast är tvungna att konsumera allt de tjänar. Det betyder att bristen på pengar begränsar deras konsumtion. Om man höjer mervärdesskatten så är de här människorna tvungna att ytterligare begränsa sin konsumtion. I praktiken sjunker deras levnadsstandard om man inte kompenserar skattehöjningen genom att till exempel höja förmånerna. 

En hög sysselsättningsgrad tryggar välfärdsstaten

Löntagarnas forskningsinstitut tar årligen fram jämförande information om hur välfärden för hushållen utvecklas på lång sikt och jämför olika familjer. De senaste åren har löntagarnas inkomstnivå stigit långsamt, men köpkraften har stärkts med hjälp av skattesänkningar.

Nästa år ser ut att bli bättre, för lönerna stiger och beskattningen lindras ytterligare. Också sysselsättningsläget kommer att fortsätta bli bättre. 

Pylkkänen säger att det skulle vara viktigt att sysselsättningsläget förbättras ytterligare. En hög sysselsättningsgrad är nämligen en förutsättning för att vi ska kunna bevara den välfärdsstat som största delen av finländarna vill ha. 

– På lång sikt måste sysselsättningsgraden stiga till minst 75 procent och helst ännu högre, om vi vill upprätthålla den nuvarande välfärdsstaten.

Under den nuvarande regeringsperioden har sysselsättningsgraden stigit till nästan 72 procent.

Högklassig utbildning behövs

Elina Pylkkänen betonar att den ekonomiska tillväxten inte automatiskt leder till att sysselsättningsgraden stiger. För att sysselsättningen ska öka behöver vi också högklassig utbildning, kunnandet hos hela befolkningen måste utvecklas och vi måste ta fram innovationer som framför allt hjälper till att höja förädlingsgraden på exportprodukter.

– Utbildning är en investering vars avkastning syns på lång sikt som förbättrad sysselsättning och ökad produktivitet. Också för den enskilda människan är den bästa garantin för sysselsättning att man har en bra utbildning och att kunnandet är uppdaterat så att det uppfyller behoven på arbetsmarknaden.

Höga boendekostnader är ett stort problem

Vad beror det på att det är svårt att hitta arbetstagare till de jobb som är lediga? Elina Pylkkänen säger att arbetskraftsbristen och svårigheterna att matcha de arbetslösa mot de lediga jobben är verkliga problem som beror på flera saker. Förutom brister i kunnandet och osäkra anställningsförhållanden så vill Pylkkänen lyfta fram ytterligare ett viktigt skäl.

– De höga boendekostnaderna i huvudstadsregionen och i andra tillväxtcentra är ett väldigt stort problem, som man har vaknat upp och insett alltför sent. De höga boendekostnaderna hindrar folk från att flytta dit jobben finns.

Under de senaste åren har det byggts många bostäder, och det här märks också i att prisökningen för bostäder har avtagit. Pylkkänen tror att situationen småningom kommer att utvecklas till det bättre.

Pirjo Pajunen
(översättning och bearbetning: Jonny Smeds)