Det ska inte gå att maskera anställningar som företagsverksamhet – Färskt myndighetsutlåtande är ett steg i rätt riktning för matbud

Facket har redan länge krävt ett slut på de oskäliga villkoren inom plattformsekonomin, där till exempel matbud går miste om de rättigheter som anställda arbetstagare har. Inom facket talar man om att arbetsgivarna maskerar anställningsförhållanden som uppdrag eller företagsverksamhet.

Nu har arbetsrådet i två utlåtanden slagit fast att matbud inte är självständiga företagare, utan utför sitt arbete i ett anställningsförhållande. Arbetsrådet är en specialmyndighet som ger utlåtanden om hur arbetslagstiftningen ska tolkas och tillämpas. Dess utlåtanden är inte bindande, men kan trots det vara betydande med tanke på villkoren för dem som jobbar inom plattformsekonomin.

I ett blogginlägg på FFC:s webbplats (på finska) konstaterar Karoliina Huovila, som är expert på anställningsvillkor på FFC, att arbetsrådets utlåtande är ett steg i rätt riktning. Hon tillägger att också regeringen lyckligtvis har tagit tag i problemen kring plattformsekonomin.

– I regeringsprogrammet står att man ska utvärdera behovet av att ändra lagstiftningen. Meningen är att också arbetsavtalslagen ska preciseras så att det inte går att maskera anställningar som andra avtal, skriver Huovila i sitt blogginlägg.

Alla risker men inga fördelar

Med plattformsekonomi syftar man på arbete som sker via digitala plattformar, till exempel appar. Plattformarna förmedlar till exempel mattransporter, taxitjänster och städuppdrag.

– Det marknadsförs som ett flexibelt sätt att jobba. Telefonen piper när möjligheter att jobba dyker upp, och du bestämmer vilket uppdrag du nappar på. Frihet, oberoende och i vissa fall också dagens motion i ett och samma paket. Verkligheten är ändå en annan, konstaterar Karoliina Huovila i sitt blogginlägg.

Arbetet är ofta osjälvständigt, och företaget som upprätthåller plattformen slår fast vem som får uppdraget, när och var uppdraget ska utföras samt hur mycket den som utför uppdraget ska få betalt. Arvodet motsvarar ofta de lägsta lönerna i branschen. I praktiken har de som utför arbetet ingen möjlighet att låta bli att göra de uppdrag som erbjuds.

Men trots detta är det vanligt att de som utför arbetet inte är anställda av företagen som förmedlar uppdragen, utan i stället hamnar personerna i en gråzon mellan anställning och företagande.

– De som utför arbetet bär själva ansvaret för alla risker och skyldigheter som företagsverksamheten innebär. Däremot får de i verkligheten inte njuta av den frihet att bestämma över sitt arbete som företagande innebär, de kan inte prissätta sitt arbete och de tjänar inte in företagsförmögenhet. De är också utan den trygghet som ett anställningsförhållande innebär, till exempel rätten till avlönad sjukledighet och olycksfallsförsäkring, påpekar Karoliina Huovila.

För företagen inom plattformsekonomin är det här lönsamt.

– Om företagen i stället anställer arbetstagarna, skulle de bli tvungna att ordna företagshälsovård och betala arbetstagarnas lönebikostnader.

Lagstiftningen ska skydda den svagare parten

– Det är orättvist och förvränger konkurrensen när företag kan utöva affärsverksamhet genom att dumpa arbetstagarnas rättigheter. Vår arbetslagstiftning bygger inte på tanken om två jämstarka avtalsparter, utan regleringen finns till för att skydda arbetstagaren i förhållande till arbetsgivaren, som har den starkare positionen, betonar Karoliina Huovila i sitt blogginlägg.

När det gäller till exempel matbud utförs arbetet ofta av personer med invandrarbakgrund, som är speciellt utsatta och har svårt att förhandla om sina anställningsvillkor.

Ett vanligt argument är lagstiftningen måste förnyas i takt med att arbetslivet förändras.

– Men när arbetslivet förändras är det viktigt att skydda de anställningar som är äkta och grundar sig på arbetslagstiftningen, och de strukturer som respekterar dem som utför arbetet. Vi måste fortsätta arbeta för att det ökade behovet av skydd ska beaktas i situationer där alla inte omfattas av det traditionella sättet att arbeta inom ramen för anställningsskyddet.

Läs också: Matbud oroar sig för att smittas av coronaviruset – att insjukna skulle innebära ekonomisk katastrof