Det här är FFC: Markku Häyrynen från Pappersförbundet vill ha lokala avtal om arbetstiderna
Pappersarbetarnas traditionella skiftschema låter tungt. Under två veckor jobbar man fyra morgonskift, fyra kvällsskift och fyra nattskift – men under den perioden har man endast två lediga dagar. Efter perioden följer sedan sex lediga dagar.
Markku Häyrynen är ansvarig avtalssekreterare på Pappersförbundet och han vet att många arbetstagare lider av sömnproblem och är tvungna att leva i en annan rytm än resten av familjen.
– När schemat rullar på året runt tar det inte hänsyn till helgdagar eller veckoslut. Arbetsskiftet infaller då det infaller, beskriver Häyrynen.
Han föreslår att pappersindustrin modigt skulle fasta på möjligheten att avtala lokalt om arbetstiderna och skiftschemat. Den här möjligheten finns redan i kollektivavtalet.
Föregångarna har redan övergått till ett system med tolvtimmarsskift. Arbetsskiften är alltså längre än vad man är van vid, men de är färre till antalet. Det här betyder också att det hinner gå längre innan det igen blir dags för ett nattskift.
– Responsen från fältet har varit väldigt positiv, sammanfattar Häyrynen.
"Tydliga bevis för att sjukfrånvaron minskar"
Markku Häyrynen har arbetat på Pappersförbundet i 16 år. Han har lång rutin av kollektivavtalsförhandlingar och har lagt märke till att det har blivit allt svårare att avtala om arbetsplatsspecifika lösningar när stordriftsfördelarna dominerar.
– Delvis är det också gamla ideologiska tankesätt utgör ett hinder för lokala avtal.
Vid förhandlingsborden försöker Häyrynen driva igenom möjligheter att avtala lokalt om arbetstiderna, eftersom han vet att till exempel äldre arbetstagare och arbetstagare med familj behöver individuella lösningar.
Han säger att också arbetsgivaren gynnas av att skiftschemat görs lättare.
– Vi har tydliga bevis för att sjukfrånvaron har minskat när arbetstidsformerna har förbättrats.
Arbetstiderna påverkar också hur pappersbranschen lyckas locka ny, kunnig arbetskraft. Medelåldern i branschen börjar nämligen vara hög.
– Den nya generationen vill i allt större utsträckning kunna påverka innehållet i det egna arbetet och hur mycket man rent fysiskt behöver vara närvarande på arbetsplatsen. Det saknar alltså inte betydelse vilka framtidsutsikter pappersindustrin kan erbjuda sina arbetstagare i fortsättningen.
Minna Hotokka
(översättning: Jonny Smeds)
