Det här är FFC: Auli Kivenmaa och Niko Peltokangas från de ideologiska journalistförbunden SSSL och YLL försvarar mångsidig kvalitetsjournalistik

De ideologiska journalistförbunden har sin plats också i dagens samhälle, konstaterar Auli Kivenmaa från Finlands Socialdemokratiska Journalistförbund SSSL och Niko Peltokangas Allmänna journalistförbundet YLL.
21.05. 11:19
LÖNTAGAREN
Auli Kivenmaa och Niko Peltokangas är aktiva inom de ideologiska journalistförbunden som hör till FFC. Foto: Patrik Lindström

Under den första hälften av det förra århundradet anstod det inte journalister med olika partipolitisk ståndpunkt att jobba på samma tidning. Då grundades flera ideologiska journalistföreningar, och två som fortfarande har aktiv verksamhet är Finlands Socialdemokratiska Journalistförbund SSSL och Allmänna journalistförbundet YLL.

Varför behövs de ideologiska journalistförbunden i dag?

Enligt sina stadgar ska SSSL främja bred publicitet och mångsidig samhällelig diskussion, föra fram löntagarnas synpunkter och stöda medlemmarnas yrkesmässiga utveckling och yrkesidentitet. Förbundets vice ordförande Auli Kivenmaa anser att formuleringen om föreningens syfte har stått emot tidens tand "helt perfekt".

– Här finns ingenting som inte skulle hålla streck fortfarande i dag. Till förbundet hör personer som är intresserade av de här frågorna och socialdemokratin.

Niko Peltokangas är ordförande för YLL och han säger att viljan att skapa nätverk är en sak som förenar dem som gör ideologisk och annan samhällelig journalistik och kommunikation.

– Vi ordnar verksamhet med koppling till den yrkesmässiga gemenskapen, såsom utbildning samt studie- och kulturresor.

Journalister ska vara kritiska

Journalisternas uppgift i samhället är att bevaka beslutsfattarna och deras agerande, samt att rapportera om oegentligheter för medborgarna.

En utomstående kan lätt tro att journalisterna på de tidningar som står nära partierna snällt skriver det som partiledningen vill att de ska skriva. Peltokangas och Kivenmaa påminner ändå om att det finns en stor skillnad mellan att informera och att ägna sig åt journalistik. En grundpelare för journalistiken är att man ska vara kritisk, och vid journalistiska publikationer är det chefredaktören som slår fast linjen.

– Partitidningarna och de ideologiska tidningarna är fruktade kanaler inom sina respektive organisationer. När man ska vara kritisk är man ibland lite extra kritisk bara för sakens skull, säger Peltokangas som jobbar som frilansjournalist och fram till nyligen var chefredaktör för vänsterungas tidning Libero.

Kivenmaa har gjort en lång karriär som journalist och jobbar i dag som kommunikationsexpert på Servicefacket PAM. Hon betonar att en journalist som följer sin yrkesetik inte kan blunda för otrevliga nyheter inom den egna organisationen eller gemenskapen.

Till god journalistisk sed hör att journalisterna inte ska låta sina personliga åsikter synas i nyhetsrapporteringen. Det här kravet på objektivitet kan sätta press på journalister som arbetar vid ideologiska medier eller inom politiken.

Kivenmaa påpekar att precis alla människor har någon världsåskådning. För en journalist påverkar världsåskådningen vilka frågor hen skriver om och hurdana synvinklar hen väljer för sina artiklar.

En måttstock på yrkeskunskapen är sedan hur väl man följer de yrkesetiska spelreglerna.

– Man berättar det som är sant och i mån av möjlighet försöker man lyfta fram olika perspektiv, säger Kivenmaa.

Försvarar kvalitetsjournalistik

Det är med tudelade känslor Auli Kivenmaa och Niko Peltokangas har följt med journalistikens tillstånd i dagens samhälle.

Kivenmaa är speciellt bekymrad över den sanningsförnekande tidsåldern, där fejknyheter sprids och förtroendet för journalistiken försvagas. Peltokangas anser att de allt färre arbetstillfällena och den allt större koncentrationen av mediemarknaden är ett hot, eftersom journalistiken blir allt mer ensidig.

Glädjeämnen hittar Kivenmaa och Peltokangas bland innovationerna i branschen, till exempel webbpublikationen Long Play som fokuserar på grävande journalistik. Peltokangas nämner också Medielaget, ett andelslag som Journalistförbundet har grundat för sina medlemmar.

Kivenmaa har följt utvecklingen i branschen i tre årtionden och hon tillägger att det numera görs allt mer högklassig journalistik, och att journalistiken har fått ett mer livfullt och modigt grepp. Hon lyfter också på hatten för tidningen Demokraatti, som har genomgått en reform till tidskrift.

– Jag tycker att den är fräsch till både utseendet och innehållet, och att den förnyar bilden av en politisk tidning utan bli för lättsam.

Minna Hotokka
(översättning och bearbetning: Jonny Smeds)

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.