Den som lider av inlärningssvårigheter kan stämplas som lat och dum på arbetsplatsen – Det är lättare att lösa problemen om man öppet kan diskutera saken

De enkla jobben blir allt färre och kunskapskraven ökar och förändras i alla branscher. Det här innebär en extra stor utmaning för de arbetstagare som har inlärningssvårigheter, konstaterar Mervi Ylitalo som är projektchef på Arbetarnas Bildningsförbund ABF. Hon svarar på fem frågor om inlärningssvårigheter.
07.08.2019 14:39
LÖNTAGAREN
Det lönar sig för arbetsgivaren och arbetstagarna att tillsammans fundera på hur man kan skräddarsy arbetet så att det löper smidigt, och vilka instruktioner och hjälpmedel som eventuellt behövs. Foto: iStock

1. Hur kan man känna igen inlärningssvårigheter?

– Det är inte alltid lätt att känna igen inlärningssvårigheter. Om arbetsgivaren upptäcker att arbetet inte löper som det borde, så lönar det sig att ta upp saken till diskussion. Man kan tala respektfullt och på ett sätt som visar att man värdesätter den andra, och det är bra att inleda diskussionen med att lyfta fram arbetstagarens styrkor.

– Det är viktigt att man går igenom arbetstagarens jobb och alla arbetsskeden ordentligt, så att man lyckas ta reda på vad det är som vållar problem. Det är möjligt att arbetstagaren inte ens själv vet vad problemen beror på.

– Vi rekommenderar att man gör en personalenkät eller kunskapskartläggning bland alla arbetstagare på arbetsplatsen. På det här sättet kan man synliggöra behoven inom hela arbetsgemenskapen och upptäcka vilken utbildning som behövs. Alla gynnas av att man gör arbetet klarare, och man behöver inte lyfta fram eller peka ut enskilda arbetstagare.

2. Varför är det viktigt att tala om inlärningssvårigheter?

– De som lider av inlärningssvårigheter löper en risk att marginaliseras i arbetslivet och i värsta fall också i samhället i övrigt. Inlärningssvårigheter kan till exempel vara en betydande orsak bakom skolavhopp, om eleven inte har fått stöd och om hen har svårt att inse sin potential.

– När arbetet går trögt kan det i värsta fall leda till att arbetstagaren skäms och använder mycket energi på att försöka dölja de problem hen stöter på i arbetet. Den som lider av inlärningssvårigheter kan bli stämplad som dum och lat av arbetsgivaren och arbetskamraterna, när de inte vet vad det är fråga om.

– Produktiviteten blir naturligtvis också lidande om arbetet inte löper på bästa tänkbara sätt.

3. Vad är egentligen inlärningssvårigheter?

– Inlärningssvårigheter handlar inte om hur intelligent man är, utan det är fråga om ett särdrag som har att göra med själva inlärningen. Inlärningssvårigheter kan leda till att det går långsammare att lära sig saker, men hindrar inte personen från att lära sig saker. Huvudet hos den som lider av inlärningssvårigheter tar helt enkelt till sig kunskap på ett annat sätt. Tyvärr är de inlärningssätt och inlärningsmiljöer som används ofta väldigt ensidiga. När man hittar lämpliga sätt att ta till sig kunskap, kan inlärningen vara effektiv.

– Det kan vara så att den som lider av inlärningssvårigheter också har svaga baskunskaper. Med baskunskaper avses läs- och räknekunskaper samt digitala färdigheter. Till läskunskaper hör också förmågan att förstå det man läser och att utnyttja den här kunskapen. Inlärningssvårigheter kan också handla om att man är ovan eller har bristande språkkunskaper.

– Förmågan att lära sig är viktig i dag, när arbetslivet förändras snabbt och man ständigt måste uppdatera sitt kunnande.

4. Hur tar sig inlärningssvårigheterna uttryck?

– Inlärningssvårigheter leder lätt till att man underpresterar, att man inte är delaktig och att man underskattar sin egen kunskap eller olika situationer. I värsta fall kan inlärningssvårigheterna leda till svårigheter med livshanteringen. Därför är det viktigt att man kan identifiera inlärningssvårigheterna och stöda inlärningen.

– Inlärningssvårigheter kan ta sig uttryck på många olika sätt. Till exempel kan det handla om att man läser långsamt eller att man har svårt att uppfatta tid eller siffror. Man kan ha svårt att koncentrera sig en längre tid eller att koncentrera sig på en sak åt gången. Man kan också ha svårt att följa eller tolka instruktioner.

– Det kan också hända att arbetstagaren undviker att delta i utbildningar, för att hen upplever att studerandet går trögt.

5. Vad kan man göra för att hjälpa dem som lider av inlärningssvårigheter?

– Det första steget är att identifiera svårigheterna och ta upp saken till diskussion med chefen. På arbetsplatserna lönar det sig att kontrollera hur instruktionerna, informationsgången, introduktionen och handledningen kan göras tydligare med hjälp av till exempel bilder eller filmer. Till smarttelefoner och surfplattor går det att få appar som kan läsa upp text och som kan omvandla tal till text. Det lönar sig alltid att fundera på vilka lösningar som funkar bäst med tanke på den egna arbetsplatsen och de specifika arbetsuppgifterna.

– Det lönar sig för arbetsgivaren och arbetstagaren att tillsammans fundera på hur man kan skräddarsy arbetet så att det löper smidigare, samt vilka instruktioner och hjälpmedel som eventuellt kan behövas på arbetsplatsen. Ofta räcker det med små åtgärder som underlättar arbetet.

Tre saker att komma ihåg på arbetsplatsen

  1. Det lönar sig att kommunicera tydligt, så att man utnyttjar olika kommunikationskanaler och endast riktar meddelandena till dem som kan tänkas beröras av det specifika ärendet.
  2. En bra och högklassig introduktion utgör en grund för personalens kunnande och är en del av ett förutseende arbetarskydd.
  3. En förutsättning för att man ska kunna ta upp problemen till diskussion är att atmosfären på arbetsplatsen känns trygg och förtroendeingivande. Men å andra sidan kan man bidra till att skapa förtroende och en öppen dialog genom att ta upp saker till diskussion.

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.