Den allt större osäkerheten i arbetslivet bekymrar – Förbunden måste samarbeta mer för att lösa utmaningarna
För många unga präglas vardagen av stor osäkerhet, påpekade Jutta Vihonen från Servicefacket PAM i sitt anförande inför representantskapet. Som en följd av coronaepidemin har ungdomsarbetslösheten i år ökat med så mycket som 37 procent.
Men det är inte bara coronaviruset som gör att det är svårt för unga att ta sig ut på arbetsmarknaden. Många unga hade osäkra anställningsförhållanden redan före krisen. Till exempel har det blivit vanligare med bemanningsarbete och nolltimmarsavtal, betonade Vihonen, som själv jobbar i restaurangbranschen.
Satu Lehtola från fackförbundet JHL hade en pessimistisk syn på framtiden.
– Ur arbetstagarnas perspektiv går det utför med tryggheten i arbetslivet.
Lehtola hänvisade till att det blir vanligare med lokala avtal, som ofta innebär sämre villkor. Dessutom utlokaliserar många kommuner arbetsuppgifter och hela verksamhetsområden, vilket vanligen leder till sämre villkor och ökad osäkerhet för arbetstagarna.
Viftar arbetsgivarna med "coronakortet" i kommande avtalsförhandlingar?
Många ledamöter misstänkte att arbetsgivarna i kommande kollektivavtalsförhandlingar kommer att vifta med "coronakortet" för att på det sättet försöka driva igenom försämrade anställningsvillkor. Nu skulle det i stället vara viktigt att parterna på arbetsmarknaden kan samarbeta för att övervinna utmaningarna. Därför var det många ledamöter som kritiserade arbetsgivarorganisationen Skogsindustrins beslut att sluta förhandla om kollektivavtal på förbundsnivå.
– I en tid när vårt samhälle och arbetslivet står inför stora utmaningar, är det viktigt att besluten är ansvarsfulla och långsiktiga, konstaterade Peter Sjökvist från Industrifacket.
– Om det här förfaringssättet sprider sig, så kommer antalet tvister på arbetsplatserna att öka. Många mindre företag har inget avtalskunnande, påpekade Arto Liikanen, också han från Industifacket.
Ledamöterna framhöll att det är viktigt att fackförbunden lyckas hålla en enad front och är beredda att försvara de allmänt bindande kollektivavtalen tillsammans.
– Kollektivavtalen ger trygghet och stabilitet – jag är rädd för vad som händer som de försvinner, sammanfattade Heidi Salminen från JHL sina känslor.
Oro för sjunkande medlemsantal
I sina anföranden uttryckte ledamöterna också oro över den fackliga organiseringsgraden. Trenden har varit sjunkande i många år.
– Fackförbunden måste börja samarbeta tätare och tillsammans leta efter sätt att stoppa den dalande medlemsutvecklingen, sa Jari Korpela från Elektrikerförbundet, som samtidigt efterlyste en ordentlig reform av fackföreningsrörelsens verksamhet.
– Många behöver hjälp med arbetshälsan. Kunde fackförbunden utveckla nya medlemsförmåner som tar fasta på åtgärder för att stöda hälsa och välmående i arbetet, undrade för sin del Minna Savilahti från Industrifacket.
Medlemsrekrytering, arbetshälsa och den finländska avtalsmodellen är också några av de frågor som ingår i den nya strategin för fackföreningsrörelsen inom FFC. Representantskapet godkände strategin på sitt möte.
