Corona fyllde arbetarskyddsfullmäktigenas kalendrar - Nu vet vi mer om viruset och på arbetsplatserna har man skyddat sig på många sätt mot sjukdomen
I våras påverkades nästan alla av coronaviruset på ett eller annat sätt, både i arbetet och på fritiden. För arbetarskyddsfullmäktigena blev corona nästan en huvudsyssla under flera veckor. Förbryllande, overkligt – bland annat med dessa ord beskriver arbetarskyddsfullmäktigena hur det kändes i våras. Till en början rådde stor osäkerhet kring hur man ska förfara under epidemin.
– Hos oss varierade karantänpraxisen på olika byggplatser. På vissa var tröskeln låg, på vissa iakttog man striktare restriktioner. Inom kort kunde vi emellertid harmonisera tillvägagångssätten, berättar Oula Sinkkonen, regional arbetarskyddsfullmäktig i Södra Finland vid byggföretaget Skanska.
Sinkkonen och Riitta Seppänen, arbetarskyddsfullmäktig vid Pohjois-Karjalan Osuuskauppa, berättar att telefonen pinglade oavbrutet i början. Arbetarna frågade om skyddsutrustning, karantänpraxis, pausrum och skyddet av dem som hör till riskgrupper.
– Hos vissa fick rädslan övertag. Många som arbetar i vårdbranschen var rädda för att bli smittade t.ex. i matbutiken. Utan symptom finns det ju risk för att smittan förs vidare på klienterna inom äldreomsorgen. Vi tröstade oss med att vi gör vad vi kan: följer instruktionerna och värnar om en god hygien, berättar Seija Väisänen, arbetarskyddsfullmäktig och närvårdare inom hemvården i Tyrnävä kommun.
Tuomas Vaittinen, arbetarskyddsfullmäktig vid HKScan Finlands slakteri i Forssa, har också märkt att arbetstagarna haft större behov av att dela med sig av sina känslor under coronatiden.
– Det har blivit viktigare att lyssna, säger Vaittinen.
Viktigt att plocka ut det väsentliga i informationsflödet
Alla fyra säger att de aktivt följt Institutet för hälsa och välfärd THL:s och regeringens meddelanden och nyheter.
– Vi har läst massor av anvisningar och meddelanden. Ett tag kom det hela tiden nya anvisningar för social- och hälsovården. Man blev nästan övermätt på information, säger Seija Väisänen från Tyrnävä.
Riitta Seppänen från Pohjois-Karjalan Osuuskauppa påpekar att det ibland också var svårt att ur den enorma mängden information plocka ut vad som är väsentligt och riktigt.
Arbetsplatserna har tagit fram egna tillvägagångssätt utifrån myndigheternas anvisningar och rekommendationer.
Vaittinen från HKScan har varit med i fabriksledningens och förmännens arbetsgrupp, där man behandlat hur anvisningarna ska tillämpas vid det egna verksamhetsstället.
De tre övriga intervjuade har inte varit med i någon egentlig corona- eller beredskapsgrupp på arbetsplatsen.
– Lite förvånad var jag över att jag inte fick komma med. Samarbetet har dock gått mycket smidigt i Tyrnävä. Jag har fått lägga fram arbetarskyddsaspekten i beredskapsgruppen och diskuterat med gruppmedlemmarna, konstaterar Väisänen.
Hon säger att hon bland annat har poängterat hur viktigt det är med information till personalen.
Sjukfrånvaron har minskat
Nu när hösten kommer har många skyddsåtgärder redan blivit vardag på arbetsplatserna. Beredskapen för en eventuell andra våg är bättre nu än i våras när epidemin bröt ut.
Kassorna i Pohjois-Karjalan Osuuskauppa har skydd av plexiglas och skyltar som påminner om säkerhetsavstånden. På Skanskas byggplatser kommer man till jobbet och håller paus vid olika tidpunkter, i Tyrnävä använder hemvårdarna skyddsmasker enligt myndigheternas anvisningar. Skyddsmasker används också vid HKScans fabrik i Forssa, och här har man också arrangerat särskilda pausrum i kontoren för att säkerställa att alla har tillräckligt med plats omkring sig.
– Vi lever med den här saken och följer upp läget och eventuella nya anvisningar, säger Vaittinen.
Hittills har skyddsåtgärderna haft bra effekt. Tillsvidare har inga coronasmittor konstaterats hos arbetstagarna i Pohjois-Karjalan Osuuskauppa, HKScans slakteri i Forssa eller i Tyrnävä kommun.
– På det hela taget har sjukfrånvaron minskat eftersom folk stannar hemma enbart på grund av lindrig hosta. Inga andra sjukdomar har heller spridits, säger Vaittinen.
På Skanskas byggplatser i Södra Finland har det funnits några smittfall.
– I vår bransch är samåkning och gruppboende risker för arbetstagarna, förklarar Sinkkonen.
FFC:s Anne Mironen: Arbetarskyddsfullmäktige bör tas med i coronaarbetsgrupper
FFC:s expert i arbetsmiljö- och jämlikhetsfrågor Anne Mironen understryker att arbetarskyddsfullmäktige borde kallas till eventuella coronaarbetsgrupper på arbetsplatserna.
– Arbetarskyddsfullmäktigen är arbetstagarnas representant i frågor som gäller arbetssäkerhet. Det är naturligt att han eller hon är med om att behandla och planera coronaåtgärderna på arbetsplatsen, säger Mironen.
På vissa arbetsplatser har fullmäktigena inte fått gå med i arbetsgrupperna.
Tack vare redan vidtagna försiktighetsåtgärder har arbetsplatserna nu bättre beredskap för viruset än i våras.
Trots att mycket har gjorts och smittsituationen varit lugn i sommar bör man inte invagga sig i falsk trygghet. Pandemin är inte över. På arbetsplatserna bör man alltjämt följa hur läget utvecklas, göra fortlöpande riskbedömningar och vidta behövliga skyddsåtgärder.
– Det är bra att ständigt påminna om säkerheten så att god praxis inte faller i glömska.
Å andra sidan handlar coronaepidemin inte bara om fysiska risker. Sjukdomen orsakar rädsla och ångest.
– Arbetsgivaren kan lätta på arbetsgemenskapens psykiska börda genom att regelbundet diskutera ämnet med personalen, säger Mironen.
Anu Vallinkoski
(översättning: Monika Sukoinen)
Läs mer: I våras publicerade FFC en checklista med 16 punkter som riktade sig till arbetarskyddsfullmäktige.
