Chefen för livsmedelsarbetarnas a-kassa: Utbetalningen av jämkad dagpenning dröjer för länge – men det skulle gå att lösa problemet

Arbetsgivarnas oflexibla löneutbetalningssystem orsakar problem vid utbetalningen av jämkad arbetslöshetsdagpenning, säger Jenni Korkeaoja som är chef för Finlands Livsmedelsarbetares Arbetslöshetskassa.

Idén med den jämkade dagpenningen är att man inte ska förlora hela arbetslöshetsförmånen om man har löneinkomster från ströjobb. Då kan man i stället få arbetslöshetsdagpenning till ett jämkat, alltså nedsatt, belopp. Dagpenningen kan ändå inte betalas ut innan a-kassan har fått information om hur mycket den arbetslösa har tjänat och hur många timmar han eller hon har arbetat.

Många arbetsgivare betalar ut löner och arvoden endast en gång i månaden. Om man har dålig tur kan man bli tvungen att vänta på sina pengar och sitt lönebesked i nästan en månad. Efter det måste man vänta ytterligare, för en dagpenningsansökan som innehåller arbetsinkomster susar inte igenom det elektroniska systemet automatiskt.

– Om den sökande har löneinkomster måste vi räkna ut den jämkade dagpenningen för hand, berättar Jenni Korkeaoja.

Lösningen är flexibla lönedagar

Inom livsmedelsindustrin har behovet av jämkad dagpenning vuxit redan i flera år. Arbetslöshetskassan i branschen har utvecklat sina egna rutiner så att handläggningstiderna ska bli så korta som möjligt. Trots det tvingas de sökande ibland vänta oskäligt länge på sin dagpenning.

Problemet beror på i löneutbetalningssystemen, som enligt Jenni Korkeaoja inte har hängt med när samhället i övrigt har förändrats. I dagens högtemposamhälle borde arbetsgivarna klara av att betala ut lön enligt behov och inte bara en eller två gånger i månaden. Då skulle också arbetslöshetskassorna snabbt få den information de behöver.

Korkeaoja hoppas att arbetsgivarna skulle vara beredda att satsa pengar på att utveckla sina löneutbetalningssystem. 

– Det här är en förändring som man kunde göra utan att ändra lagstiftningen.

Kassornas kunnande borde utnyttjas

Lagarna som gäller utkomstskyddet för arbetslösa har förnyats i rask takt de senaste åren. A-kassechefen Jenni Korkeaoja tror inte att aktiveringsmodellen, som trädde i kraft vid årsskiftet, kommer att lösa problemen inom arbetslöshetsskyddet.

– Man skapar inte fler arbetstillfällen genom att skära ner i arbetslöshetsskyddet.

Om Korkeaoja fick bestämma skulle hon riva upp hela aktiveringsmodellen och börja förnya arbetslöshetsskyddet från rent bord.

Enligt henne borde man se arbetslivet som en helhet, där människorna ibland arbetar och ibland är arbetslösa. Hon anser att det är dags att sluta se arbetslöshet som en kris och någonting som man ska bestraffa dem som råkar ut för.

Jenni Korkeaoja efterlyser en bred samhällelig diskussion om hur arbetet förändras, men påpekar att man också måste gå in på detaljerna. Hur ska man få ordning på utbetalningen av jämkad dagpenning? Och vad händer med dem som har förlorat sin arbetsförmåga, men som har fått skjukdagpenning från Folkpensionsanstalten i maximala 300 dagar och sedan blir utan stöd? 

Korkeaoja betonar att beslutsfattarna inte ska driva igenom paniklösningar som aktiveringsmodellen, utan att frågorna måste beredas noggrant och långsiktigt. Hon hoppas att lagstiftarna verkligen skulle lyssna på arbetslöshetskassorna.

– Förändringarna i arbetslivet syns mycket snabbt på arbetslöshetskassornas bord. Vi har hela tiden kontakt med det som på riktigt händer under ytan. Det kunnandet lönar det sig att unyttja.

Minna Hotokka, frilansjournalist
(översättning och bearbetning: Jonny Smeds)