Bristen på arbetskraft beror delvis på att många lediga jobb inte ger en skälig utkomst
Stannar de arbetslösa hellre hemma än börjar jobba? Nej, det är inte riktigt så enkelt. Fackcentralen FFC anser att det finns några grundläggande orsaker till bristen på arbetskraft – bland annat lönen och kvaliteten på anställningsförhållandena.
När man talar om arbetskraftsbrist är det viktigt att fråga till hurdana anställningsförhållanden det är svårt att få arbetstagare. Är det fråga om deltidsjobb, jobb med provisionslön, kortvariga anställningsförhållanden eller bemanningsjobb? Kan arbetstagaren försörja sig på sin lön?
Man kan bilda sig en uppfattning om hurdana de lediga jobben är genom att besöka arbets- och näringsbyråernas webbplats, där man kan söka efter lediga jobb enligt olika kriterier. Där framgår det att inte ens hälften av de lediga jobben är heltidsanställningar – och många av de här jobben erbjuder inte en tillräcklig utkomst.
Två tredjedelar av de lediga jobben är osäkra
Den 24 augusti fanns det sammanlagt 29 573 lediga jobb i Finland, enligt tjänsten Lediga jobb på arbets- och näringsbyråernas webbplats. En platsannons kan ändå gälla flera arbetstillfällen, så det totala antalet lediga jobb är större. När man från sökvillkoren undantar deltidsjobb, kortvariga anställningar på under 12 månader, jobb med provisionslön och bemanningsjobb, återstår 10 623 jobb. Med andra ord innehåller två tredjedelar av de lediga jobben någon slags osäkerhet gällande inkomstnivån eller längden på anställningsförhållandet.
Även om det kanske inte känns så just nu, så är vi redan inne i en konjunkturuppgång. Folk har större möjlighet att välja vad de vill jobba med och konkurrensen om kunnig arbetskraft har hårdnat. När arbetstagarna har möjlighet att välja bland flera alternativ, väljer de i allmänhet sådana jobb som tryggar utkomsten även på lång sikt och där anställningsvillkoren och arbetsförhållandena är i skick.
Fenomenet är dock inte nytt. Under årens lopp har det gjorts många utredningar om orsakerna till rekryteringsproblemen. De här utredningarna visar att det bland annat handlar om osäkra anställningsförhållanden som inte ger tillräcklig utkomst. En utredning som Löntagarnas forskningsinstitut gjorde på begäran av FFC år 2020 (på finska) kom fram till att det delvis är atypiska anställningsförhållanden som ligger bakom problemen med att rekrytera arbetstagare.
Hur många klarar sig på mindre än tusen euro i månaden?
Det är lätt att anklaga folk för att vara lata om de inte är beredda att ta emot allt jobb. Men hur många vet egentligen hur det är att försöka försörja sig på deltidsarbete – som är vanligt förekommande till exempel i restaurangbranschen? Nedan följer ett exempel på medelinkomsterna per månad för en person som jobbar i restaurangbranschen på heltid eller deltid. 30 timmar i veckan är en vanlig arbetstid i branschen. Personen i exemplet bor i huvudstadsregionen.
En färsk konjunkturbarometer som Servicefacket PAM har gjort (på finska) visar att det förbättrade konjunkturläget och bristen på arbetskraft inom restaurangbranschen hittills knappt har synts i arbetstagarnas lönekuvert.
Endast 22 procent av dem som svarade på enkäten berättar att deras ekonomiska situation har förbättrats under de senaste tre månaderna. Detta tyder på att lönerna inte har stigit trots att det råder brist på arbetstagare i branschen. Olli Toivanen, som är ekonom på Servicefacket PAM, påpekar att företagen genom att höja lönerna och förbättra de övriga anställningsvillkoren kan förbättra sina chanser att omedelbart hitta arbetstagare. Det gäller i synnerhet jobb med låga kompetenskrav.
– Många av dem som just nu klagar i medierna över bristen på arbetskraft i restaurangbranschen skulle gärna få komma ihåg att kollektivavtalen endast slår fast miniminivån för lönerna och anställningsvillkoren. Det går att betala mer, säger han.
Goda arbetsförhållanden och bra chefer gör jobben mer lockande
En annan orsak till bristen på arbetskraft kan vara att branschen i fråga har dåligt rykte bland arbetstagarna. Till exempel restaurangbranschen upplevs inte vara särskilt attraktiv. När Servicefacket PAM:s attraktionsbarometer år 2020 utredde vilken uppfattning finländarna har om servicebranscherna, visade det sig att endast 14 procent av finländarna uppfattar jobb inom restaurangbranschen som intressant. En tiondel uppfattar jobb inom branschen som eftertraktat och endast sex procent tror att arbetstagarna i branschen är nöjda med sitt jobb.
Resultaten från attraktionsbarometern bekräftas på ett dystert sätt av de upplevelser som många unga har delat med sig av i media under den senaste tiden. Det handlar framför allt om negativa erfarenheter av jobb på snabbmatsrestauranger.
I samband med fackcentralen FFC:s direktsända diskussionsprogram Suoraan töistä i augusti konstaterade Servicefacket PAM:s ordförande Annika Rönni-Sällinen att restaurangbranschen måste erbjuda mer heltidsarbete om man vill att arbetstagarna ska klara sig på sin lön och stanna kvar i branschen.
Aku Vikström, som är vd för restaurangkoncernen Noho Partners, deltog i diskussionen och erkände i sändningen att lönerna i restaurangbranschen har hamnat på efterkälken i jämförelse med den allmänna löneutvecklingen. Enligt Vikström måste man också satsa på att arbetstagarna ska trivas på jobbet och att ledarskapet ska vara gott. Det här är, vid sidan av en tillräcklig utkomst, viktiga aspekter när det gäller att få folk att stanna kvar i branschen.
