Arbetsvillkoret måste förnyas på ett sätt som inte leder till att tryggheten för låginkomsttagare försämras

FFC anser att det är orimligt att reformen av arbetsvillkoret inom utkomstskyddet för arbetslösa genomförs som en sparåtgärd. Regeringens förslag om att göra arbetsvillkoret inkomstbaserat försämrar tryggheten för låginkomsttagare, eftersom förslaget kan leda till lägre arbetslöshetsdagpenning för personer som har varierande arbetstid eller jobbar sporadiskt.
22.08. 07:28
FFC
Foto: Patrik Lindström

FFC betonar i sitt utlåtande (på finska) att arbetsvillkoret måste reformeras, men att reformen inte får leda till att utkomstskyddet för arbetslösa skärs ner. De sparmål som regeringen har satt upp kommer nu uttryckligen att leda till försämrad arbetslöshetsdagpenning för arbetstagare som har haft lägre inkomster. Är det här regeringens mål?

Pirjo Väänänen är socialpolitisk chef på FFC

– FFC har presenterat ett förslag på hur regeringens lagförslag kunde korrigeras. Hittills har vårt förslag ändå klingat för döva öron, säger Pirjo Väänänen som är socialpolitisk chef på FFC.

FFC understöder utgångspunkten för reformen av arbetsvillkoret, som är att man ska sluta följa upp arbetstiden och övergå till en inkomstbaserad granskning av arbetsvillkoret. För att få rätt till inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning måste man för närvarande jobba minst 18 timmar per vecka i sammanlagt ungefär sex månader. Storleken på dagpenningen beräknas då utifrån lönen under den tid då arbetsvillkoret tjänas in.

I den modell där arbetsvillkoret blir inkomstbaserat tjänar man in arbetsvillkoret enligt en månatlig inkomstgräns. I regeringens utkast till lagförslag tjänar man in en månad till arbetsvillkoret om man har månadsinkomster på minst 844 euro (år 2021). Om månadsinkomsterna är 422–843 euro tjänar man in en halv månad till arbetsvillkoret.

För personer med regelbundet heltidsjobb förblir storleken på dagpenningen oförändrad också enligt den här modellen, men för deltidsanställda med varierande arbetstid eller personer som jobbar sporadiskt kan dagpenningen däremot minska jämfört med i dag.

– Det grundläggande problemet med den föreslagna modellen är att man också beaktar inkomsterna för halva månader vid beräkningen av arbetslöshetsdagpenningen. Det betyder att också arbetsperioder då inkomsterna är lägre räknas med i den lön som ligger till grund för dagpenningen. Det skär ner skyddet för i synnerhet dem som jobbar deltid och får jämkad dagpenning. Det blir alltså lite lättare att få inkomstrelaterad dagpenning, men nivån på dagpenningen sjunker beroende på antalet halva månader, konstaterar Väänänen.

– Vi är också oroade över att det i fortsättningen inte nödvändigtvis lönar sig att ta emot små inhopp eller ströjobb, om de små inkomsterna leder till att man endast tjänar in en halv månad till arbetsvillkoret. Vill regeringen verkligen öka osäkerheten för dem som också i övrigt befinner sig i en osäker situation på arbetsmarknaden?

FFC:s korrigeringsförslag skulle vara bättre för låginkomsttagare

Det går ändå att genomföra reformen av arbetsvillkoret på ett sätt som inte leder till oskäliga försämringar av dagpenningen för låginkomsttagare. I FFC:s förslag kan man korrigera modellen till exempel så arbetstagare tjänar in en halv månad till arbetsvillkoret då inkomsterna är halva, men att beräkningen av dagpenningen ändras så att man i första hand beräknar inkomsterna för hela månader. Om arbetsvillkoret inte uppfylls med hela månader, kan man beakta halva månader.

Avsikten är att övergå till ett inkomstbaserat arbetsvillkor den 1 maj 2023. Syftet med reformen är att svara på förändringarna på arbetsmarknaden och att göra utbetalningen av arbetslöshetsförmåner mer tydlig.

Läs FFC:s utlåtande om förslaget till reform av arbetsvillkoret (på finska).

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.