Arbetstagarnas kunskap om löner behöver förbättras

Det är svårt att främja jämställdhet och rättvisa löner på arbetsplatserna, om arbetstagarna inte känner till hur lönerna bildas. Genom att förbättra arbetstagarnas kunskap om lönerna kan man bidra till att minska löneskillnaderna mellan könen.
09.12.2020 11:19
LÖNTAGAREN
I Finland är arbetsmarknaden kraftigt uppdelad i kvinnodominerade och mansdominerade yrken, och det är en orsak till löneskillnaden mellan könen. Foto: Gorilla

Statistikcentralens arbetsmiljöundersökning visar att arbetstagarnas kunskap om lönerna har försämrats under de senaste åren. Anne Mironen, som är expert på arbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor på FFC, är bekymrad över den här trenden.
 
– Det finns brister i hur arbetstagarna känner till grunderna för lönebildningen och bland annat hur olika tillägg bestäms. Därför skulle det vara viktigt att berätta om lönesystemet på arbetsplatsen i samband med att nya arbetstagare introduceras i arbetet, säger Mironen.

En orsak till den genomsnittliga löneskillnaden mellan könen är att arbetsmarknaden i Finland är ovanligt kraftigt könssegregerad. Det betyder att arbetsmarknaden är uppdelad i kvinnodominerade och mansdominerade yrken, och i de kvinnodominerade yrkena är lönen lägre.

Anne Mironen är expert på arbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor på FFC

Också det faktum att vårdansvaret och familjeledigheterna fördelas ojämnt – och i synnerhet att en del kvinnor är från arbetslivet i långa perioder – har en negativ effekt på kvinnors yrkeskarriärer och upprätthåller därmed den genomsnittliga löneskillnaden mellan könen.

– Trots det här finns det också åtgärder att vidta på arbetsplatserna. Genom en ordentlig lönekartläggning kan man synliggöra ojämställda löner som inte annars skulle upptäckas, säger Anne Mironen.

Jämställdhetsplan, lönekartläggning och lönetransparens som verktyg

Enligt en utredning som Social- och hälsovårdsministeriet har låtit göra borde jämställdhetsplanerna och lönekartläggningarna på arbetsplatserna förbättras. I dagsläget synliggör de inte nödvändigtvis de ogrundade löneskillnader som finns på arbetsplatsen.

Anne Mironen säger att man på många arbetsplatser upplever att det är svårt att göra lönekartläggningar. Det beror delvis på att kriterierna för en god kartläggning inte tydligt framgår av jämställdhetslagen.

– Lönekartläggningen måste vara tillräckligt detaljerad, så att man kan bedöma om lönerna är jämställda eller om det finns ogrundade löneskillnader.

Läs mer om hur en bra jämställdhetsplan ser ut och vad en lönekartläggning är

På arbetsplatserna behövs också större lönetransparens, anser Anne Mironen. Om inte arbetstagarna, eller ens de förtroendevalda personalrepresentanterna, vet enligt vilka grunder lönerna fastställs och hurdan lön de övriga arbetstagarna har, kan man inte synliggöra eller ingripa i ogrundade löneskillnader.

Enligt lagen ska lika lön betalas för lika eller likvärdigt arbete. Den här bestämmelsen kan verka tydlig, men det blir mer komplicerat när man i praktiken ska utvärdera hur krävande olika arbetsuppgifter är. Det är svårt att definiera kriterierna för vad som är ett likvärdigt arbete.

Social- och hälsovårdsministeriet håller på att inleda en pilotundersökning där man bland annat försöker utveckla en metod för att definiera vad som är likvärdigt arbete. Anne Mironen välkomnar den här undersökningen.

– Man borde också jämföra jobb över kollektivavtalsgränserna, och inte bara inom kollektivavtalen såsom man gör nu, påpekar hon.

Arbetstagarna får gärna ta initiativ

Det är de förbund som representerar arbetsgivarna och arbetstagarna som avtalar om lönerna och de övriga anställningsvillkoren, men allt oftare avtalar man lokalt på arbetsplatserna om en del av lönerna. Leder då de lokala avtalen till att det blir lättare eller svårare att uppnå lönejämställdhet?

Anne Mironen säger att effekterna kan vara både negativa och positiva.

– Om arbetsplatserna vidtar åtgärder kan de redan nu göra mycket för att minska på löneskillnaderna och då är inte utökat lokalt avtalande ett hot.

Mironen betonar att också arbetstagarna kan vara de som tar initiativ i frågan och kräva att man ska utveckla jämställdhetsplanen och lönekartläggningen. På arbetsplatsen kan man bestämma att allas löner är offentliga inom den egna arbetsplatsen och att man börjar vidta systematiska åtgärder för att få bort de ogrundade löneskillnader som finns.

– Förtroendet och arbetstillfredsställelsen ökar om arbetstagarna upplever att lönesättningen är rättvis, betonar Anne Mironen från FFC.

Situationen är en annan om inte arbetstagarna eller förtroendemannen vet hur lönerna bestäms. Då kan lokala avtal om lönerna i stället leda till ökad ojämställdhet.

Vill du läsa mer om jämställdhet och lika lön på arbetsplatserna?

"Lagens bokstav följs formellt, men inte i praktiken" – Arbetet med att ta fram jämställdhetsplaner haltar fortfarande på arbetsplatserna

I nuläget går det inte att förhindra lönediskriminering – FFC vill ha lagstiftning som gör lönerna offentliga inom den egna arbetsplatsen

FFC-enkät: Mer än två tredjedelar av förtroendemännen och arbetarskyddsfullmäktige vill att lönerna ska vara offentliga på arbetsplatserna

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.