Arbetstagarna får allt mindre personalutbildning – "trenden är helt fel"
Arbetsgivarna klagar över att det råder brist på arbetskraft och att de har svårt att hitta kunnig personal. Därför är det överraskande att Statistikcentralens färska vuxenutbildningsundersökning visar att arbetstagarna får allt mindre personalutbildning. Utvecklingen oroar Mikko Heinikoski som är chef för utbildningsfrågor och arbetskraftspolitik på FFC.
– Man kan fråga sig om det är så här arbetsgivarna försöker åtgärda matchningsproblemen på arbetsmarknaden, säger Heinikoski.
Han påpekar att en sak som kännetecknar framgångsrika företag är att de har förstått att de ständigt måste utveckla sin verksamhet och personalens kunnande för att de ska klara sig i konkurrensen.
– Tyvärr finns det också företag som inte ser utbildning som en investering utan som en utgift. En positiv inställning till utbildning kan ändå vara ett sätt för företagen att få personalen att stanna kvar och att locka till sig nya anställda.
Högutbildade får mest personalutbildning
Utbildningen fördelas inte jämt på arbetsplatserna. De grupper som får mest utbildning är högutbildade, 25–34-åringar och kvinnor. I åldersgruppen 35–44 år har personalutbildningen minskat mest de senaste fem åren – med elva procent.
– En klok arbetsgivare ser till att hela personalens kunnande hålls uppdaterat. Yngre arbetstagare behöver utbildning för att utvecklas i sitt yrke, medan äldre behöver uppdatera sitt kunnande för att sporras att fortsätta i arbetslivet.
Numera behövs digitala färdigheter i så gott som alla jobb. Samtidigt bedömer man att det finns nästan 600 000 vuxna finländare som har bristande läs-, siffer- eller datakunskaper. De som inte har tillräckliga färdigheter inom de här områdena kan ha svårt att få jobb.
– Det är inte bara arbetsgivarna som får lida på grund av det här. Också företagarna drabbas när de inte lyckas hitta kunnig arbetskraft till de jobb som är lediga, betonar Heinikoski.
Utbildningsplanerna i skick
Mikko Heinikoski uppmanar arbetsgivarna att tillsammans med sina anställda göra upp de personal- och utbildningsplaner som enligt samarbetslagen ska finnas på alla arbetsplatser. Sedan gäller det att arbeta långsiktigt med att förverkliga planerna.
Det finns också ett utbildningsavdrag som ska sporra arbetsgivarna att utbilda sin personal. Avdraget gäller tre utbildningsdagar per person och år, och innebär att arbetsgivaren kan dra av ungefär hälften av lönekostnaderna för utbildningstiden i beskattningen. Utbildningsavdraget har funnits sedan år 2014, men varje år har en del av pengarna som har reserverats för ändamålet blivit outnyttjade.
– Det här visar att lagen inte fungerar som den borde, säger Mikko Heinikoski, som hoppas att arbetsgivarna mer aktivt skulle utnyttja utbildningsavdraget.
Pirjo Pajunen
(översättning: Jonny Smeds)
