Är facket verkligen en bakåtsträvande nej-sägare? Kolla vilka förbättringar FFC har föreslagit under den nuvarande regeringsperioden
FFC föreslog att det ska bli möjligt att ingå lokala avtal vid icke-organiserade företag (februari 2016)
Tillsammans med de andra löntagarcentralorganisationerna har FFC föreslagit en modell där icke-organiserade företag skulle kunna ingå lokala avtal på samma villkor, alltså med samma rättigheter och skyldigheter, som organiserade företag. Löntagarorganisationerna gick med på det här i samband med konkurrenskraftsavtalet som undertecknades i februari 2016.
Resultat:
Förslaget dög inte åt Företagarna i Finland, som bevakar de icke-organiserade företagens intressen. Regeringen lät bli att driva frågan vidare.
Läs mer:
FFC föreslog att familjeledigheterna ska reformeras (april 2016)
FFC publicerade redan i april 2016 sin egen modell till totalreform av familjeledigheterna. Jämfört med den nuvarande modellen är FFC:s modell mer flexibel, den tar bättre hänsyn till olika familjer och den gör det lättare att kombinera arbete och familj. FFC:s modell skulle i synnerhet förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden.
Resultat:
Försöken att reformera familjeledigheterna stupade våren 2018, framför allt på grund av att regeringen hade satt upp orealistiskt strikta ramar för reformen.
Läs mer:
- Reformen måste stärka pappans roll – av dagarna med faderskapspenning blir hälften oanvända (12.11.2017)
- FFC är besviken på att reformen av familjeledigheterna inte blir av – nästa regering måste driva igenom reformen (9.2.2018)
FFC föreslog att vuxenutbildningen ska reformeras (juni 2017)
FFC har föreslagit en totalreform av vuxenutbildningen, för att göra det lättare för folk att uppdatera sitt kunnande under arbetskarriären. I FFC:s förslag ingår bland annat en baskunskapsgaranti som kan hjälpa dem som har fått lite utbildning att utveckla sitt kunnande och förbättra sina förutsättningar att få jobb. FFC föreslår också att man ska införa ett system med öppna yrkesinstitut, vilket skulle det göra smidigare att byta bransch.
Resultat:
Ett nationellt system för öppna yrkesinstitut har tagits fram inom ramen för ett projekt där olika yrkesinstitut har deltagit åren 2015−2018. Under åren 2018–2020 kommer systemet att tas i bruk på försök.
Det talas mycket om betydelsen av kunnande och utbildning, men regeringen har åtminstone inte hittills nappat på FFC:s förslag till totalreform av vuxenutbildningen.
Läs mer:
- Svårt att byta bransch – FFC vill reformera vuxenutbildningen (9.12.2016)
- Allt fler byter yrke, men ofta är det svårt – så här gör man det lättare (9.3.2018)
FFC föreslog att integreringen och sysselsättningen av invandrare ska underlättas (oktober 2017)
FFC har bland annat föreslagit att yrkesutbildningen och språkutbildningen för invandrare ska kombineras, och att inträdeskraven till utbildningarna ska lindras så att invandrare lättare ska få jobb. FFC anser att arbetsgivarna borde vara tvungna att ta ett större ansvar för att ordna språkutbildning för arbetstagare som kommer från länder utanför EU och EES.
Resultat:
Regeringen har vidtagit åtgärder för att förbättra sysselsättningen bland invandrare. Regeringens åtgärder motsvarar till stor del de förslag som FFC har lagt fram.
Läs mer:
FFC föreslog att utkomstskyddet för arbetslösa ska reformeras genom en sporrande sysselsättningsmodell (januari 2018)
FFC har presenterat sitt eget alternativ till regeringens planer på att förnya uppföljningssystemet inom arbetslöshetsskyddet, alltså att införa den så kallade andra aktiveringsmodellen. I sin egen modell har FFC föreslagit att arbetslöshetsskyddet ska göras mer flexibelt och sporrande för de arbetslösa. I FFC:s modell har alla arbetslösa rätt till personlig betjäning vid arbets- och näringsbyrån, det lönar sig ekonomiskt att ta emot kortjobb och karenserna är betydligt lindrigare än i den nuvarande modellen.
Resultat:
Regeringen har åtminstone inte hittills nappat på FFC:s förslag som sådant. Däremot har FFC delvis fått igenom sina mål: jämfört med hur regeringens ursprungliga förslag såg ut har regeringen lindrat och förenklat karenserna i den andra aktiveringsmodellen. FFC fortsätter arbetet med att utveckla arbetslöshetsskyddet.
Läs mer:
- FFC vill lindra karenserna för arbetslösa och ersätta en del av dem med varningar – tjänster i stället för skrämsel (23.1.2018)
- FFC:s sporrande sysselsättningsmodell
FFC föreslog begränsning av nolltimmarsavtal (maj 2018)
FFC har föreslagit att användningen av nolltimmarsavtal ska begränsas genom en modell för etablerad arbetstid. Det innebär att man i arbetsavtalet skriver in det antal timmar som arbetstagaren i praktiken arbetar, även om hen ursprungligen skulle ha anställts genom ett avtal utan fastslaget minimiantal arbetstimmar.
Resultat:
Finlands näringsliv EK och regeringen motsatte sig FFC:s förslag, och regeringen gjorde bara små förbättringar av de nollanställdas situation.
Läs mer:
- FFC anser att antalet arbetstimmar alltid borde skrivas in i arbetsavtalet (27.3.2017)
- Regeringens lagförslag är en besvikelse – situationen för nollanställda förbättras inte märkbart (14.12.2017)
FFC föreslog förbättringar i samband med reformen av arbetstidslagen (maj 2018)
FFC har föreslagit att semesterlagen ska uppdateras så att den tar större hänsyn till behoven hos dem som snuttjobbar, har nolltimmarsavtal eller är bemanningsanställda. FFC anser att arbetstiderna i första hand ska slås fast i kollektivavtalen, där man också kan komma överens om möjligheterna till lokala avtal om arbetstiderna.
Resultat:
FFC satt med i arbetsgruppen som beredde lagändringen, och lyckades driva igenom en del av sina målsättningar. Också enligt den nya lagen ska parterna huvudsakligen avtala om arbetstiderna i kollektivavtalen, och i kollektivavtalen kan man också komma överens om möjligheterna till lokala avtal om arbetstiderna.
Läs mer:
FFC föreslog förbättringar i samband med reformen av semesterlagen (maj 2018)
FFC har föreslagit att alla arbetstagare ska tjäna in 2,5 semesterdagar per månad. Just nu tjänar arbetstagare endast in 2 semesterdagar per månad, om anställningsförhållandet har varat i under ett år.
Resultat:
Regeringen avstod från planerna på att göra en totalreform av semesterlagen eftersom Finlands näringsliv EK motsatte sig reformen. Regeringen beslöt att endast justera lagen så att den uppfyller de krav som EU-rätten ställer. I semesterlagen skrivs därför in att arbetstagarna tjänar in semester också under sjukdom och medicinsk rehabilitering. Det här är en förändring som FFC har drivit i många år.
Läs mer:
