När ett kollektivavtal är allmänt bindande är alla arbetsgivare tvungna att följa dess bestämmelser – också sådana arbetsgivare som inte hör till ett arbetsgivarförbund. FFC:s direktör Annika Rönni-Sällinen svarar på tre frågor om kollektivavtalens allmänt bindande verkan.

1. Varför är det viktigt för löntagarna att kollektivavtalen är allmänt bindande?

– De allmänt bindande kollektivavtalen tryggar minimivillkoren för arbetstagarna. Om kollektivavtalens allmänt bindande verkan avskaffas betyder det att arbetsvillkoren försämras. Många av löntagarnas förmåner baserar sig på kollektivavtalen, för i kollektivavtalen har man inte bara bestämt hur stor den egentliga lönen ska vara utan man har också kommit överens om till exempel semesterpenning, lön för sjuktid samt lön för moderskaps- och faderskapsledighet.

– Det finns också en risk för ökad lönediskriminering och större inkomstklyftor om kollektivavtalens allmänt bindande verkan avskaffas. Speciellt utsatta är unga och invandrare. Det är de som råkar ut för de allra grövsta fallen av utnyttjande.

2. Stämmer påståendet om att de allmänt bindande kollektivavtalen gör arbetsmarknaden stelare?

– Nej, det stämmer inte. Tvärtom gör de allmänt bindande kollektivavtalen att den branschvisa flexibiliteten ökar. I kollektivavtalen kan man avtala om att frångå olika lagstadgade arbetsvillkor, vilket innebär att arbetstagarna prutar på sina förmåner.

– Att kollektivavtalen är allmänt bindande förhindrar också orättvis konkurrens mellan företagen. Utan allmänt bindande kollektivavtal kan företag inom samma bransch eventuellt börja konkurrera genom att dumpa lönerna. På lång sikt skulle den ekonomiska tillväxten bli lidande om lönerna bestämdes utgående från arbetsgivarföretagens lönsamhet.

3. Varför är det inte vettigt att avskaffa kollektivavtalens allmänt bindande verkan och i stället införa lagstadgad minimilön?

– Om vi inte hade allmänt bindande kollektivavtal så borde man i stället avtala om arbetsvillkoren mer detaljerat genom lagstiftning. Det om något skulle göra arbetsmarknaden stelare.

– En lagstadgad minimilön skulle innebära att man bestämmer en enda lägstalön. När minimilönerna i stället bestäms i kollektivavtalen kan man slå fast flera olika lägstalöner beroende på arbetsuppgift eller de krav som arbetet ställer. Det samma gäller andra element som hör till lönen, till exempel arbetstidstillägg.

Pirjo Pajunen