En allt större del av yrkesutbildningen kommer i framtiden att ske på arbetsplatserna. FFC kräver att riksdagen ser till att reformen inte leder till att arbetsgivarna börjar ersätta ordinarie arbetstagare med studerande.

Regeringens förslag till reform av yrkesutbildningen gick i början av veckan vidare till riksdagen. I förslaget ingår en helt ny modell för lärande på arbetsplatserna, ett så kallat utbildningsavtal. Den nya modellen skiljer sig från läroavtalsutbildningen genom att man inte ingår ett anställningsförhållande och studeranden inte får lön. Det bekymrar fackcentralen FFC, som kräver att användningen av utbildningsavtal ska begränsas till ett halvt år.

– Inlärning i arbetet som pågår i över ett halvt år i sträck borde alltid borde alltid grunda sig på ett anställningsförhållande, alltså på ett läroavtal som ingås mellan studeranden och arbetsgivaren, säger FFC:s utbildningschef Mikko Koskinen.

Han vill att det ska finnas klara spelregler för utbildningsavtalet innan den nya modellen tas i bruk och studerandena beger sig ut på arbetsplatserna.

– Även om regeringen har preciserat sitt förslag så finns det fortfarande en risk för att arbetsgivarna låter oavlönade studerande utföra sådana uppgifter som det borde betalas lön för, påpekar Mikko Koskinen.

Reformen av yrkesutbildningen innebär att en allt större del av både utbildningen och bedömningen av kunskaperna sker på arbetsplatserna. Avsikten med reformen är att studerande snabbare ska komma ut i arbetslivet och att kunskaperna bättre ska motsvara behoven på arbetsplatserna. Enligt reformförslaget ska man i fortsättningen kunna söka till yrkesutbildning året om.

Regeringen överlämnade sitt förslag till riksdagen i måndags. Behandlingen av lagförslaget väntas inledas under de närmaste veckorna och det är tänkt att lagen ska träda i kraft vid årsskiftet.

Många brister redan nu

En enkät som FFC lät göra i januari visar att det redan i dag finns problem med inlärningen i arbetet. En tredjedel av de förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige som svarade på enkäten uppgav att studerande åtminstone ibland används för att ersätta ordinarie arbetskraft. Ofta räknas praktikanterna in i arbetsstyrkan när arbetsscheman planeras.

Ett annat problem är det ofta är oklart vem som har ansvar för att handleda studeranden och hur handledningen ska ske. Nästan hälften av de förtroendevalda anser att handledarna får för lite introduktion och vägledning.

– Enkäten visar att situationen redan nu är rörig och att den kommer att förvärras om inlärningen överförs till arbetsplatserna utan att spelreglerna är i skick, säger FFC:s utbildningschef Mikko Koskinen.

Mer än 900 förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige svarade på FFC:s enkät.