Alla arbetsgivare sköter fortfarande inte sin skyldighet att främja lika löner. Forskning visar att det är djupt ingrodda attityder och otillräcklig lagstiftning som ligger bakom problemet.

På alla arbetsplatser med fler än 30 anställda ska man göra upp en jämställdhetsplan och kartläggning av lönerna för att avslöja ogrundade löneskillnader. Jämställdhetslagen, som uppdaterades för ett par år sedan, kräver en mer aktiv roll av arbetsgivarna för att minska på löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

Effekterna av den förnyade lagen börjar småningom synas på arbetsplatserna. I Jyväskylä har staden förtjänstfullt tagit med personalen i processen med att göra upp en jämställdhetsplan, berättar arbetarskyddsfullmäktige Sami Haapakoski.

– Diskussionen var fruktsam från första början. Kartläggningen gjordes av arbetsgivarens representant och vi fick kommentera vad man borde beakta i beräkningarna.

Inga grova missförhållanden kom fram i kartläggningen som gjordes i fjol. Enligt Sami Haapakoski har de största problemen att göra med hur de personliga kollektivavtalsenliga tilläggen bestäms. Cheferna är snålare med att föreslå tillägg i kvinno- än mansdominerade branscher.

Åbo stad gjorde upp sin jämställdhetsplan för ett par år sedan. Lönerna har kartlagts både internt och med utomstående hjälp under årens lopp.

I den senaste kartläggningen hittade man inga ogrundade löneskillnader, säger personalplaneraren Vuokko Puljujärvi.

– Vårt lönesystem grundar sig på hur krävande arbetet är, vilket i sig främjar jämställdhet. Jag tror att man genom att regelbundet se över kravnivåerna får bort oegentligheter om sådana upptäcks.

Kvinnor underskattas

Finland har ändå mycket att förbättra när det gäller lönejämställdheten. Det anser forskaren Milja Saari som har doktorerat i ämnet vid Helsingfors universitet. Hon är bekymrad över att regeringen förbättrar konkurrenskraften på jämställdhetens bekostnad.

– Att skära i semesterpenningen i den kvinnodominerade offentliga sektorn är ett exempel på hur staten bidrar till att öka löneskillnaderna.

Statistiken visar att kvinnornas genomsnittliga inkomst är 83 procent av männens. Störst är löneskillnaderna inom den privata sektorn och minst inom kommunerna. I Finland är löneskillnaderna mellan könen större än genomsnittet i EU.

Den främsta orsaken till att kvinnornas löner släpar efter är enligt Milja Saari att det jobb som kvinnorna gör underskattas – man får mindre betalt för att sköta människor än maskiner. Kvinnor har också oftare avbrott i yrkeskarriären för att bli hemma med barnen.

Lagändring behövs

Milja Saari anser att jämställdhetsplaner och lönekartläggningar är bra redskap, men hon säger att den nuvarande lagstiftningen inte gör att de kan utnyttjas fullt ut. Huvudförtroendemännen får inte tillräckligt detaljerade uppgifter för att på allvar kunna jämföra lönerna.

Milja Saari betonar också de allmänbindande kollektivavtalens roll. Om lokala avtal blir vanligare finns en risk för att man avtalar om sämre löner än i kollektivavtalen, vilket ytterligare kan öka löneklyftan mellan könen.

Minna Hotokka