Fackcentralen FFC anser att det är bra att regeringen i samband sitt budgetförslag har beslutat att sänka skatterna med ungefär 300 miljoner euro.

– I det här konjunkturläget skulle det ha räckt med mindre skattesänkningar, men storleksklassen är rätt. FFC hade eftersträvat skattesänkningar på ungefär 200 miljoner euro som kompensation för de höjda löntagaravgifterna, säger FFC:s chefsekonom Ilkka Kaukoranta.

I samband med budgetmanglingen kom regeringen överens om tusen nya utbildningsplatser på andra stadiet och utökad examensinriktad fortbildning.

– Regeringens beslut att investera i utbildningen är bra, men storleken på satsningen är otillräcklig. I Finland finns sammanlagt 600 000 vuxna som saknar utbildning efter grundskolenivån. Den här gruppen måste få utbildning, så att inte det allt bättre sysselsättningsläget och den ekonomiska tillväxten avstannar på grund av att det inte finns tillräcklig med kunnig arbetskraft.

FFC:s långsiktiga mål förverkligas när arbetslösa får rätt att studera i sex månader utan behovsprövning.

– För Finland är det en strålande nyhet att man slutar straffa arbetslösa för att de är aktiva. Studier på eget initiativ gör det lättare att få jobb och förebygger långtidsarbetslöshet och marginalisering, säger Ilkka Kaukoranta.

Budgetförslaget innebär också dåliga nyheter för de arbetslösa, för regeringen fortsätter att driva igenom den så kallade aktivitetsmodellen som i praktiken innebär att arbetslöshetsskyddet försämras.

Ilkka Kaukoranta betonar att det bästa sättet att uppmuntra arbetslösa till aktivitet är att satsa på personlig service i stället för att ha ett system som bygger på mekaniska karenser och försämrade förmåner.

– Genom tillräckliga arbetskraftspolitiska resurser kan man se till att alla arbetslösa får en skräddarsydd plan som bäst stöder deras möjligheter att få jobb. I Finland har varje tjänsteman inom arbetskraftstjänsterna 13 gånger fler arbetslösa att betjäna än i Danmark.

I samband med budgetmanglingen beslöt regeringen att börja bereda en reform av familjeledigheterna.

– Det finns en bred enighet om behovet av en reform, säger Ilkka Kaukoranta

Han efterlyser en mer flexibel modell som bättre betjänar familjerna, tar hänsyn till barnens intressen och motsvarar de krav som arbetslivet på 2020-talet ställer. Bäst uppnår man de här målen genom en helhetsreform som bereds på trepartsbasis mellan staten, arbetsgivarorganisationerna och löntagarorganisationerna, påpekar FFC:s chefsekonom.