Personer som har slutat studera efter grundskolan arbetar endast hälften av den tid de är i arbetsför ålder. Arbetslöshet är den främsta orsaken till att de står utanför arbetslivet – i genomsnitt arbetar de i tre år och är därefter arbetslösa i ett år.

Det är en myt att personer med låg utbildning skulle komma ut i arbetslivet snabbare än andra. Det visar en statistikundersökning som fackcentralen FFC har låtit göra.

– Personer som endast har utbildning på grundskolenivå kommer ut i arbetslivet sist och de lämnar arbetslivet först, säger FFC:s utbildningschef Mikko Koskinen.

Undersökningen visar att de kvinnor som endast har gått grundskolan i genomsnitt arbetar i 21 år, medan männen med samma utbildning arbetar i 24 år. I undersökningen räknar man med att den maximala tiden i arbetslivet är 47 år, alltså från det att man fyller 18 år till det att man fyller 65 år. Det betyder att personer som saknar utbildning efter grundskolan endast arbetar hälften av den tid de är i arbetsför ålder.

Skillnaden till personer som har fortsatt studera efter grundskolan är alarmerande. Bland personer med utbildning på mellannivå är tiden i arbetslivet i genomsnitt 33 år och bland personer med högskoleutbildning 36 år. Det betyder alltså att en treårig yrkesutbildning förlänger den genomsnittliga tiden i arbetslivet med tretton år bland kvinnor och åtta år bland män.

Orsaker till att man står utanför arbetslivet är bland annat arbetslöshet, studier, familjeledigheter, värnplikt och sabbatsledighet.

Utbildning är en försäkring mot arbetslöshet 

De som endast har gått grundskolan är i genomsnitt arbetslösa i åtta år, visar FFC:s undersökning.

– För dem följer i grova drag ett års arbetslöshet efter varje treårsperiod i arbete, konstaterar Mikko Koskinen.

Skillnaden till övriga grupper är markant. Personer med utbildning på mellannivå arbetar statistiskt sett i fem år och är därefter arbetslösa i ett år, medan personer med högskoleutbildning arbetar i nio år och är arbetslösa i ett år. Utbildning är alltså en bra försäkring mot arbetslöshet.

Mikko Koskinen påpekar att lågutbildade dessutom har svårt att få jobb igen när de har blivit arbetslösa. Av de arbetslösa med grundskoleutbildning hittar endast tio procent ett nytt jobb inom ett år. Det kan jämföras med en tredjedel bland dem som har utbildning på mellannivå och drygt hälften bland dem med högskoleutbildning.

Man kunde tänka sig att de som inte fortsätter studera efter grundskolan kommer ut i arbetslivet tidigare, men FFC:s undersökning visar att verkligheten är den motsatta. När man tittar närmare på de olika årskullarna ser man att mer än hälften av männen med utbildning på grundskolenivå arbetar först vid 27 års ålder. Av kvinnorna med grundskoleutbildning arbetar mer än hälften först vid 43 års ålder.

FFC vill förlänga läroplikten

Det finns sammanlagt 613 000 finländare i arbetsför ålder som inte har någon utbildning efter grundskolan. Fortfarande slutar 10 000 unga årligen studera när de har gått ut grundskolan. Därför har FFC föreslagit att läroplikten ska förlängas så att den också omfattar utbildningen på andra stadiet. Också ungdomsgarantin borde stärkas och dessutom krävs stora satsningar på vuxenutbildningen, påpekar Mikko Koskinen.

FFC anser också att det kunde införas ett system med öppna yrkesinstitut där man kan gå korta utbildningshelheter, på samma sätt som man i dag kan göra vid de öppna universiteten.